Meny
Emblem

Om släktregistret

Innehåll

I släktregistret finns ättlingar till Ingvar Aagesen Baad, dessa ättlingars giften samt de ingiftas föräldrar och syskon. Här kan man ta del av genealogisk information som kan vara flera hundra år gammal men också sådan som sträcker sig fram till våra dagar. Av naturliga skäl finns det en större osäkerhet i uppgifterna om släktskap för de allra äldsta släktleden. Enligt A. W. Lundberg härstammar dagens Skånske Båtar från landsdomaren Magnus Baad som levde och verkade i Lund i början av 1400-talet. Dock finns några oklarheter i släktleden fram till Jens Baad, tingsfogde i Oxie på 1500 talet.

Av hänsyn till nu levande personer är släktregistret uppdelat i lösenordsskyddade medlemssidor och öppna sidor. De lösenordsskyddade medlemssidorna omfattar drygt 8.000 personer och innehåller all släktinformation vi idag känner till. De öppna sidorna innehåller enbart personer födda före 1920.

Endast personer som är släkt med eller har annan anknytning till oss kan få tillgång till de lösenordsskyddade medlemssidorna.

Ansedlar

En ansedel för en viss person är en schematisk uppställning med denna person i centrum, med generationerna närmast före personen samt personens eventuella giften och barn. Ansedeln innehåller också en text med personens levnadsbeskrivning. Av exemplet och förklaringarna nedan framgår det hur man tolkar en ansedel, och hur man kan klicka sig vidare till ytterligare information.

Om personnamn:

På en ansedel kan följande ikoner återfinnas vid någon eller några personer.

= Ättling till Ingvar Aagesen Baad.

barn/giften = Information om giften/barn finns. Genom att klicka på namnet på personen gör man denna till ny "centrumperson" och får fram uppgifter om personens giften och barn.

Föräldrar = Information om föräldrar finns. Genom att klicka på namnet på personen gör man denna till ny "centrumperson" och får fram uppgifter om personens föräldrar.

Källor = Bilder på källdokument. Genom att klicka på ikonen får man fram bilder på olika slags dokument som är relaterade till personen, t ex en bouppteckning.

Karta = Karta. Klicka på ikonen för att få fram en kartbild relaterad till personen.

(M) = länsbokstav för Malmöhus län. För svenska ortsnamn är länsbokstav angiven. Fullständig förteckning över länsbokstäver finns i teckenförklaring i sidfot.

Sidfot med teckenförklaring

Det finns möjlighet att visa teckenförklaringen ovan i en sidfot på varje sida. För att visa sidfoten, välj "Släktregister - Visa/dölj förklaringar på släktregistersidor" i menyn.

Sökning efter en persons ansedel

Det finns olika sätt att hitta en persons ansedel:

Personregister

Personregistret är i sorterat i alfabetisk ordning avseende efternamn. Personer med okänt efternamn kommer först i registret.

Överst och underst på sidan finns navigeringsmeny till sidor med respektive begynnelsebokstav i efternamnet.

Om personnamnen:

Följande ikoner kan finnas efter ett personnamn:

= Ättling till Ingvar Aagesen Baad.

Ortsregister

Ortsregistret är i sorterat i alfabetisk ordning. Grundprincipen i registret är att adressen börjar med den största geografiska enheten och därefter blir alltmer specificerat.
Exempel: Land (om annat än Sverige), Församling (i Sverige med eventuell länsbokstav) därefter Gård, Gatuadress eller motsvarande.

Överst och underst på sidan finns navigeringsmeny till sidor med respektive begynnelsebokstav i adressen.

Under varje ort finns de personer som har anknytning till orten. Personerna är sorterade i alfabetisk ordning avseende efternamn. Personer med okänt efternamn kommer först.

Om personnamnen:

Följande ikoner kan finnas efter ett personnamn:

= Ättling till Ingvar Aagesen Baad.

Kalendrar

All datuminformation är angivet enligt respektive lands lokala kalender.

Flera länder, däribland Danmark och Norge användes den Julianska kalendern fram till och med den 18 februari 1700. Den följande dagen var, enligt den Gregorianska kalendern, den 1 mars 1700.

I Sverige användes den Julianska kalendern fram till och med den 28 februari 1700. Planen var att gradvis introducera den Gregorianska kalendern genom att ta bort alla skottdagar fram till år 1740. Första steget var att ta bort skottdagen den 29 februari 1700. Reformen glömdes därefter bort, troligtvis på grund av Nordiska kriget, och skottdagarna 1704 och 1708 togs därför inte bort. 1712 bestämde kungen att Sverige skulle återgå till den Julianska kalendern genom att lägga till en extra dag i februari. Detta innebar att februari 1712 fick 30 dagar, inkluderande den normala skottdagen och den extra dagen. Följaktligen hade Sverige en egen kalender mellan 1 mars 1700 och 30 februari 1712. Den Julianska kalendern återinfördes från den 1 mars 1712 och användes till den 17 februari 1753. Den följande dagen var, enligt den införda Gregorianska kalendern, den 1 mars 1753.

Felaktig eller ofullständig information

Om du hittar felaktig eller ofullständig information på dessa sidor, eller om du känner till ytterligare personer som tillhör Båth-släkten lämna uppgiften under menyn "Släktregister - Komplettera släktinformation".